Analys Hammarby - IFK Göteborg
Jag har tagit ut fyra nyckelfaktorer bakom Hammarbys dominans:
Ta del av analys med klipp HÄR
1. Direkt spel mot spelyta 3 – bakom IFK:s vänsterback
Hammarby visade upp ett mer direkt spel än vanligt där längre bollar ofta slogs in i spelyta 3 – främst bakom IFK Göteborgs vänsterback (Noah Tolf). Detta blev ett tydligt mönster där Hammarby sökte denna yta gång på gång ibland till och med i blindo. Paulos Abraham spelade en viktig roll i just detta då han ofta rörde sig inåt i banan och positionerade sig mer som en "tia" än traditionell ytter. Detta mönster är något vi känner igen sedan tidigare i Kim Hellbergs spel och något som skapar utrymme för andra spelare att hota i djupled. Stora skillnaden i denna match var att bollen verkligen slogs in i ytan bakom Tolf.
2. Utnyttjande öppna ytor på vänsterkanten
I och med Hammarbys stora fokus på högerkanten - öppnades det upp stora ytor för planens bästa dribblare Sebastian Tounetki. Genom snabba spelvändningar kunde de sätta honom i 1v1 lägen för att sedan skapa obalans i IFK:s försvar.
3. Lyckat presspel och bollvinster
Hammarbys presspel var aggressivt och välorganiserat. De vann ofta tillbaka bollen högt upp i banan, vilket ledde till bibehållet tryck över lång tid. Detta stressade IFK:s uppspelsfas och gav Hammarby full kontroll över matchbilden.
4. Starkt duellspel från mittbackarna
Defensivt var Hammarby stabila mycket tack vare mittbackarnas insatser. De vann i princip alla sina dueller, både i luften och på marken, vilket neutraliserade IFK:s offensiva hot. Samtidigt som det till stor del var Eriksson och Vagic förtjänst att anfallsspelet var så bra.

Kommentarer
Skicka en kommentar